Petersson, Johan

Riksdagsman, Bonde.
Född 1819-06-21 i Aringsås, Alvestad Södergård /G. [1]
Död 1887-10-06 i Aringsås, Alvestad Södergård /G. [2]

Riksdagsman, Bonde.
Född 1819-06-21 i Aringsås, Alvestad Södergård /G. [1]
Död 1887-10-06 i Aringsås, Alvestad Södergård /G. [2]
Dödsorsak: Njurlidande.
Johan var född och uppvuxen i Alvestad Södergård i Aringsås socken (G) som son till Peter Johansson och hans hustru Maria Helena Stockenberg. Modern dog när han var bara ett par år gammal och han växte upp med fadern. Fadern gifte inte om sig. (se mer info på fadern). Johan gifte sig med Bengta Jönsdotter, född 1823 i Asarum socken (K), och var bosatt med hustru och barn i Alvestad. De var välbärgade. Johans far och hans farfar var Riksdagsmän och även Johan blev Riskdagsman. Han dog 1887 och efterlämnade hustru och vuxna barn men flera av barnen dog unga.

Redan när Johan var tre år gammal delades Södregård i ett arvsskifte efter hans mor så att fadern ägde hälften och sonen hälften. År 1844 blir Johan ensam ägare till hela gården. Petter Johansson hade avlidit i juli samma år av feber och hosta, 69 år gammal. Den 25-årige Johan står nu ensam i livet. I augusti 1847 vigs Johan med storbondedottern Bengta Jönsdotter. Bröllopet står i Asarum i Blekinge eftersom Bengta kommer därifrån. Hon flyttar till honom i Södregård och året därpå föds första barnet, dottern Maria Helena. Ytterligare fyra barn kommer att födas på Södregård de närmaste åren. Två av dem når vuxen ålder. Äldsta barnet Maria Helena dör knappt elva år gammal i hjärnhinneinflammation. Tre år yngre brodern Peter Adolph dör som spädbarn och den yngste sonen Johan Edvard dör vid sex års ålder i mässling. Johan Pettersson blev den tredje bonden från Alvesta Södregård som fick förtroendet att representera bondeståndet, första gången var vid riksdagen 1859. Axel Q Svensson har i sin artikel om Riksdagsmannagården i Alvesta, som publicerades i Norra Allbo Hembygdsförenings årsbok Värendsbygder i heden och kristen tid 1937, gått igenom de motioner som Johan Petersson lämnade in till riksdagen 1859. Samtliga motioner rörde frågor som var av betydelse för landsbygdens befolkning men hade ändå en vid spridning. De handlade om: • Beräkningen av röster vid val av präster.
• Lägre arvoden för lantmäteriförrättningar.
• Inskränkning av beväringsexercisen till ett år.
• Förändrade villkor för brännvinsförsäljning.
• Begränsningar för enskilda banker att utöva verksamheter som krävde statens bemyndigande.
• Förändrad tid för uppbörd av kronoskatten.
Någon stor talare var inte Johan. Hans inlägg i debatterna var korta. Av hans motioner möttes de om beväringsexercisen, brännvinsförsäljningen och uppbörden av kronoskatt positivt, medan motionen om lantmäteriförrättningar avslogs och de båda motionerna om bankväsendet och prästvalen förblev obesvarade.

På 1860-talet byggdes stora delar av stambanenätet. Södra stambanans sträckning drogs utan större diskussioner från Malmö till Hässleholm. Norr om Hässleholm fanns två förslag - Lagalinjen eller Nässjölinjen. Johan Pettersson från Södergården förespråkade naturligtvis den så kallade Nässjölinjen, vilken skulle gå igenom hembyn Alvesta. Johan utlovade gratis mark för järnvägen om det förslaget gick igenom. Inom bondeståndet mötte han starkt motstånd från riksdagsmannen Sven Heurlin i Virestad som istället förespråkade den så kallade Lagalinjen. Enligt Heurlin skulle denna, genom att den drogs igenom betydligt bättre marker, bli1 ½ miljon kronor billigare att bygga. Heurlin var tydligen en duktig talare som kunde argumentera för sin sak. Lagalinjen vann omröstningen inom bondeståndet. Men eftersom såväl adel som präster och borgare röstade för Nässjölinjen kom den sträckningen ändå att segra. Förlusten i bondeståndet gjorde dock att Johan Pettersson inte fick förnyat förtroende att representera bondeståndet vid de följande riksdagarna. Men han skulle komma att återvända.

Under den period Johan Pettersson inte var riksdagsman var han istället engagerad i hembygden på olika sätt. Han var en tid kommunalordförande i Aringsås kommun, nämndeman och 1877 blev han ledamot i direktionen för Växjö lasarett. År 1884 återkom Johan Petersson till riksdagsarbetet som ledamot av andra kammaren. I tre år, fram till sin död, satt Johan Pettersson i andra kammaren. Under den tiden var han ledamot dels av bevillningsutskottet, vilket hade som uppgift att godkänna höjningar och sänkningar av skatter och tullar, och dels i bankoutskottet, som bland annat behandlade frågor som rörde bank- och myntlagstiftning. Den 6 oktober 1887 avled han av ”njurlidande” 68 år gammal. I bouppteckningen efter Johans död kan vi konstatera att hemmet i Södregård vid hans död var fortsatt välbärgat. Johan Petterssons död innebar att den tre generationer långa traditionen av riksdagsmannarepresentation från Alvesta Södergård var över.

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.736d7d9b1791c5ff6561ea93/1622531919886/Riksdagsmannag%C3%A5rden%20i%20Alvesta.pdf