Peter
Olof Samuelsson Gränström.
Född 1877-05-05 i Skatelöv, Smörhöga Norrgård /G. [1]
Död 1927-11-14 i Göteborg Vasa /O. [2]
Filosofie professor i statsvetenskap.
|
f Samuel Johan Magnusson Gränström. Född 1844-12-15 i Skatelöv, Grimslöv Svensgård /G. [3] Död 32 år 8 månader 21 dagar gammal 1877-09-06 i Skatelöv, Smörhöga Norrgård /G. [4] | ff Magnus Olofsson Gränström. Född 1811-03-22 i Skatelöv, Grimslöv Svensgård /G. [5] Död 74 år 9 månader 25 dagar gammal 1886-01-17 i Skatelöv, Smörhöga Norrgård /G. [6] | fff Olof Andersson Gränström. Född 1779-03-19 i Stenbrohult, Röshult /G. [7] Död 51 år 10 månader 14 dagar gammal 1831-01-27 i Skatelöv, Grimslöv Svensgård /G. [8] | |
ffm Kerstin Samuelsdotter. Född 1775-11-06 i Skatelöv, Grimslöv Persgård /G. [9] Död 82 år 1 månad 21 dagar gammal 1857-12-27 i Skatelöv, Grimslöv Svensgård /G. [10] | ffmf Samuel Arnesson. Född 1743-04-13 i Vislanda, Värmanshult /G. [11] Död 1814-12-03 i Skatelöv, Grimslöv Persgård /G. [12] | |||
ffmm Maria Bengtsdotter. Född 1754-10-05 i Skatelöv, Grimslöv /G. [13] Död 1831-01-29 i Skatelöv, Grimslöv Persgård /G. [8] | ||||
fm Marta Blantingsdotter. Född 1821-06-08 i Västra Torsås, Sällön /G. [14] Död 1908-05-09 i Skatelöv, Smörhöga Norrgård /G. [15] | fmf Blanting Månsson. Född 1788-04-06 i Västra Torsås, Sällön /G. [16] Död 1873-02-08 i Västra Torsås, Sällön /G. [17] | fmff Måns Olofsson. Född 1753-03-14 i Västra Torsås, Ekesgård /G. [18] Död 36 år gammal 1789-11-23 i Västra Torsås, Sällön /G. [19] | ||
fmfm Botil Blantingsdotter. Född 1754-10-14 i Västra Torsås, Sällön /G. [20] Död 84 år gammal 1838-04-28 i Västra Torsås, Sällön /G. [21] | ||||
fmm Botil Månsdotter. Född 1798-03-10 i Västra Torsås, Palmeryd /G. [22] Död 1880-02-02 i Västra Torsås, Sällön /G. [23] | fmmf Måns Olofsson. Född 1759-09-17 i Västra Torsås, Palmeryd /G. [24] Död 1844-02-29 i Urshult, Odensvallahult /G. [25] | |||
fmmm Gunnil Persdotter. Född 1761-12-21 i Västra Torsås, Olofshylte /G. [26] Död 1844-09-.. i Urshult, Odensvallahult /G. [25] | ||||
m Eva Persdotter. Född 1852-05-23 i Västra Torsås, Opparyd Brogård /G. [27] Död 33 år 9 månader 8 dagar gammal 1886-03-03 i Västra Torsås, Öveshult /G. [28] |
mf
Per
Bengtsson.
Född 1811-02-20 i Västra Torsås, Elmeberg Torp /G. [29]
Död 1864-03-26 i Västra Torsås, Opparyd Brogård /G. [30]
Hemmansägare.
|
mff
Bengt
Håkansson.
Född 1786-04-21 i Västra Torsås, Källhult /G. [31]
Död 1852-04-07 i Vislanda, Hästhagen /G. [32]
Nämndeman.
|
mfff Håkan Bengtsson. Född 1757-03-10 i Virestad, Degersnäs Norrgård /G. [33] Död 70 år gammal 1823-05-14 i Västra Torsås, Källhult /G. [34] | |
mffm Elin Bengtsdotter. Född 1754-11-03 i Härlunda, Vashult /G. [35] Död 49 år 7 månader gammal 1803-05-25 i Västra Torsås, Källhult /G. [36] | ||||
mfm Ingrid Jakobsdotter. Född 1783-10-11 i Västra Torsås, Bosgård /G. [37] Död 1868-09-02 i Vislanda, Hästhagen /G. [38] | ||||
mm Kerstin Månsdotter. Född 1815-07-19 i Vislanda, Biabacken /G. [39] Död 1900-04-01 i Västra Torsås, Opparyd Brogård /G. [40] | mmf Måns Jönsson. Född 1783-07-09 i Skatelöv, Barnhult /G. [41] Död 58 år 5 månader 6 dagar gammal 1841-12-15 i Vislanda, Biabacken /G. [42] | mmff Jöns Månsson. Född 1742. [43] Död 1817-11-01 i Skatelöv, Barnhult /G. [44] | ||
mmfm Inger Jakobsdotter. Född 1749. [45] Död 1791-02-08 i Skatelöv, Barnhult /G. [46] | ||||
mmm Anna Månsdotter. Född 1779-02-19 i Västra Torsås, Olofshylte /G. [47] Död 1839-03-19 i Vislanda, Biabacken /G. [48] | mmmf Måns Jonsson. Född 1742-09-01 i Västra Torsås, Bohult /G. [49] Död 67 år gammal 1808-07-15 i Västra Torsås, Olofshylte /G. [50] | |||
mmmm Anna Jönsdotter. Född 1741-03-29 i Västra Torsås, Möcklehult /G. [51] Död 74 år gammal 1822-04-15 i Västra Torsås, Olofshylte /G. [52] |
Mer info: https://sv.wikipedia.org/wiki/Peter_Olof_Gr%C3%A4nstr%C3%B6m
- Gränström blev filosofie doktor och docent i statskunskap och statistik vid Lunds universitet 1910, docent vid Göteborgs
högskola samma år och professor där 1917. Huvudföremålet för Gränströms studium var den svenska riksdagen. Bland hans
arbeten märks Om formerna för behandling av skiljaktiga beslut I. Om sammanjämkning (1910), Prästeståndets sista strid
(1915), Om plenum plenorum (1916), Adresser och adressdebatter (1917) samt uppsatser i Statsvetenskaplig tidskrift.
Samtidens svåraste och betydelsefullaste enhets- och mångfaldsproblem har Gränström behandlat i sitt till omfånget största
arbete Studier över brittiska rikets reorganisationsproblem (1917).
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Mobil/Artikel/13262
Gränström, Peter Olof, född 5 maj 1877 i Skatelöv (Kron), d 14 nov 1927 i Gbg (Vasa). Föräldrar: lantbrukaren Samuel Johan
G o Eva Persson. Mogenhetsex vid Växjö högre allmänna läroverk 8 juni 1897, inskriven vid Lunds Universitet 17 sept 1897,
Filosifie Kandidat 14 sept 1900, Filosofie Licensiat 28 april 1906, disputerade 28 maj 1910, Filosofie Doktor 31 maj 1910, allt
vid Lunds Universitet, docent i statskunskap o statistik där 26 sept 1910, vid Göteborgs högskola 3 dec 1910 (vik som prof
vt:arna 11—15 samt 16—17), timlärare vid Kjellbergska högre lärarinneseminarium i Göteborg från ht 1912, ledamot av
styrelsen för Göteborgs o Lundby arbetarinst från 1917, professor vid Göteborgs högskola 30 nov 1917, ordförande i
Statsvetenskapliga föreningen i Göteborg från 1920, v ordförande i Västra Sveriges folkbildningsförbund från 1926. — LVVS
1920.
Gift 9 dec 1919 i Göteborg (Vasa) med Filosofie Magister Eva Hedström, f 1 sept 1884 i Stala (Göt), dotter till grosshandlaren
Simon Hedström o Maria Eugenia Sandbeck.
Olof Gränström var i sin vetenskapliga gärning främst påverkad av sin lärare i Lund, Pontus Fahlbeck, och sin företrädare i
Göteborg, Rudolf Kjellén. Tyngdpunkten i hans produktion ligger på studier i svensk riksdagsrätt och riksdagspraxis. I sina
forskningar rörande svenskt statsskick följde han den inriktning av statskunskapen, som Fahlbeck angivit. Mindre engagerad
än lärofadern hade han inga svårigheter att acceptera de band objektivitetskravet ålägger en forskare. Till sin politiska
åskådning var han liberal, men hans politiska uppfattning avspeglas inte i hans vetenskapliga produktion. Redan från
studentåren var han livligt intresserad av folkbildningsrörelsen och ofta anlitad som föreläsare.
Gränströms första större arbete var doktorsavhandlingen 1910, Om sammanjämkning av skiljaktiga beslut inom riksdagen,
föregången av ett par förstudier i uppsatsform ägnade konstitutions- och lagutskottens sammanjämkningsförslag 1867—
1907. Avhandlingen om sammanjämkningsförfarandet anses ha haft viss betydelse även ur praktisk politisk synpunkt. Till
samma problemkomplex återkom han med en mindre undersökning 1912 om voteringsproposition vid gemensam votering.
Gränström dokumenterade sig som en framstående kännare av ståndstidens riksdagsskick 1809—66. I arbetet Prästeståndets
sista strid skildrade han ståndets agerande vid representationsreformen och framhävde särskilt den sakligt tungt vägande
kritik, som prästerna riktade mot De Geers förstakammarkonstruktion, även om de satte sig i efterhand vid det slutliga
avgörandet genom att invänta adelns beslut, innan de själva tog ställning. Ståndssplittringens problem och försök att
övervinna denna tog han upp till behandling i en undersökning om plenum plenorum i form av gemensamma överläggningar
mellan de fyra riksstånden. I det betydande arbetet Om adresser och adressdebatter i den svenska parlamentarismen,
publicerat 1917, är objektet likaledes riksdagslivet under den senare ståndsriksdagen. Gränström får i inledningen till detta
arbete anledning att ta ställning till frågan om karaktären av 1809 års författningsverk. I Fahlbecks anda betonar han starkt
den nationella prägeln: »Man tycker sig visst en och annan gång skymta Montesquieus skugga bakom byggnadsverket, men
man finner inte Montesquieu på något ställe i författningen, allenast i motiveringen. Man finner i Hans Järtas ryktbara
memorial Montesquieus konstitutionella diagram till en del utritat, men det är inte tillämpat i grundlagsförslaget. . . . De
nationella instinkterna, understödda av inhemska lärdomar, segrade på alla punkter.» Till detta arbetsområde hör också ett
par smärre studier över imperativt mandat och regionalistiska tendenser i sv statsskick. Däremot fullbordades aldrig den
framställning av remissdebattens uppkomst och betydelse, som Gränström länge hade under arbete.
När Gränström vidgade sin vetenskapliga intressesfär och ägnade ett stort arbete åt det brittiska imperiets konstitutionella
och realpolitiska problematik, anknöt han närmast till Kjelléns internationella orientering och förkärlek för geopolitiska
resonemang. Gränströms arbete präglas dock av större nyansering och realism. Det är mindre schematiskt än de storstilade
upplinjeringar, som möter läsaren i Kjelléns skrifter på hithörande område, men Gränström saknar å andra sidan helt Kjelléns
stilistiska brio. Studierna över det »brittiska rikets reorganisationsproblem» innebär emellertid också ett återupptagande av ett
tema, enhet och mångfald, tvång contra frihet, som varit centralt för Gränström alltifrån ungdomsarbetet om »ordnings- och
frihetsproblemet inom statslivet» — brottningen mellan social- och individualprinciperna — publicerat först 1917, samma år
som den brett upplagda undersökningen rörande det brittiska imperiet. En mindre förstudie till denna utgjorde en uppsats om
den »australiska Monroedoktrinen», belysande tendenserna från Australiens och Nya Zeelands sida före världskriget att
hävda en egen intressesfär i Söderhavet. Det större arbetet om den brittiska imperieproblematiken följer de imperialistiska
strävandena till slutet av den era, som bär Joseph Chamberlains signum, och ägnas till sin huvuddel åt en redogörelse för
kolonial- eller imperiekonferenserna från 1887 till 1907.
Till den internationella ämneskretsen hör också en framställning av Nordamerikas politiska historia, som Gränström påbörjade
för ett samlingsverk; denna framställning publicerades först flera år efter hans död. Allt det väsentliga i Gränströms
produktion ligger eljest före professorsutnämningen. Vid sin för tidiga bortgång hade han dock åtagit sig att i det stora verket
för celebrerande av riksdagens 500-årsjubileum behandla ståndsriksdagens slutskede.
Gränströms nyktra och realistiska läggning präglar hans forskning. Med klarhet, reda och objektivitet utreder han de frågor
han tar upp till behandling. Såväl metoder som orientering inom ämnet anknyter till det traditionellt beprövade. Det har sagts,
att han gick till sina uppgifter »icke med avsikt att bevisa en ny tes, utan för att klarlägga ett sammanhang» (Georg Andrén).
Olle Nyman
Källor
Framställd 2024-01-28 av Annika Nygren med hjälp av Disgen version 8.2d.
Startsida.